Den stora föräldrarsynden.
När man är sjuk vill man ha kärlek och närhet. Det gäller såklart även barn (förmodligen mer än vuxna eftersom de inte förstår varför de mår dåligt och att det faktiskt går över). Så när lille A nu är sjuk får han ligga och sova i min famn. Han skulle säkert somnat i sin säng också men skulle nog vaknat och skrikigt oftare än vanligt, så jag klargjorde för min man att han kan få sova i min famn:
-Det är luuuuuugnt... Visst blir det en ansträngande natt men vad gör man inte för ens lilla hjärta...?!
Inom mig tänker jag:
-Yes, underbart att ha ett skäl att få gosa med prutten en HEL natt *smily med hjärtan som ögon*
Vet att vissa tycker att det är jättefel gjort (finns säkert de som tycker att jag ärrar honom för livet eller så) och att jag skämmer bort honom (han blir säkert en riktig brat eftersom han får ligga hos oss när han är sjuk) men ibland är det skönt att synda (länge leve synden). Så i skrivande stund ligger jag med min prins i famnen och NJUTER.
